(1) Skillnaden (osignerad) mellan ett angivet värde i en viss mängd och ett värde som har godkänts som korrekt för denna kvantitet. När denna skillnad är känt och har ett tecken, det kan kallas en korrigering eller fel, beroende på av användaren. När skillnaden är känd endast mycket omkring, det är oftast avses bara så hög noggrannhet om små och låg precision om stora, utan uppgift om numeriska värden.

(2) A mått på graden av en uppsättning värden, uppmätt eller beräknat till det sanna värdet. Kallas även yttre noggrannhet eller externa riktigheten av vissa europeiska författare. Noggrannhet är kraftigt unika, på engelska, från precision, som är ett mått på graden av mätningar till varandra. Så en mycket exakt uppsättning mätningar kan vara mycket mindre noggranna än en annan uppsättning som är mer exakta men mindre exakt. Till exempel vissa tidiga geodesists med hjälp av några fattiga mätningar kunde hitta värden av jordens flackare ganska nära till det värde som nu godkänts som korrekt, medan senare geodesists med hjälp av mer exakta uppgifter erhålls värden betydligt längre bort från det aktuella värdet. Historia från mätningar av ljusets hastighet ger ett annat exempel på många, förmodligen mycket precisa mätningar gav helt felaktiga värden för hastigheten. Olika typer av åtgärd används. (a) kvadratroten av det genomsnittliga värdet av summan av kvadraterna för skillnaderna mellan värdena i en uppsättning och motsvarande rätt eller standard värden. Detta är de flesta gemensamma åtgärden och kallas vanligen riktigheten av uppsättningen värden. Det är också kallas yttre riktighet eller externa noggrannhet om precision kallas inre noggrannhet. (Denna sistnämnda terminologi är sällsynta i amerikansk användning. ) Om (x _jag) är en uppsättning värden (mätt i beräknade) och om s är + √ ( S (x _i - x _io) ²) /M sedan s är ett mått på noggrannhet om (x _io) är en uppsättning korrekta eller standard värden och m = I (antalet värden i uppsättningen). Det är precision om x-_io = x, det genomsnittliga värdet av den (x _io) och om m = I 1. (b) genomsnittet av summan av absolutvärdena av skillnaderna mellan de uppmätta eller beräknade värdena och som korrekta eller standard. (c) det ömsesidiga s definieras i punkt a. Noggrannhet kan inte beräknas enbart från de uppmätta eller beräknade värdena. En standard (korrekt) värde eller sådana värden måste användas för jämförelse. Standarden kan vara (a) ett exakt värde som summan av de tre vinklarna i en plan triangel; (b) värdet av en konventionell enhet, t ex längden på internationella mätaren, definieras från ljushastigheten i vakuum; (c) ett värde bestäms av raffinerade metoder och vara tillräckligt nära rätt värde att det kan användas som sådan: exempelvis justerade höjden permanenta bänk varumärke eller räknefält av en kartprojektion.

(3) Standardavvikelsen. Detta är en åtgärd av precision. Det bör aldrig användas som ett mått på noggrannhet.

(4) Det kvadratiska medelvärde felet. Detta är ungefär samma som standardavvikelsen och gillar det, bör inte användas som ett mått på noggrannhet.

(5) När uppsättningen (x _jag) består av beräknade siffror (t.ex. dem i en matematisk tabellen), på sikt noggrannhet kan innebära (a) antal signifikanta siffror i nummer. b omfattningen av den minst signifikanta siffran; eller (c) antalet rätt platser i numren.